Då var det fixat. Jag ska till Hultsfred. Biljetten är betald och klar! Det ska bli underbart kul att åka iväg och lyssna på underbar musik, bo mitt i allt kaos och de spontana händelse som sker. Jag hoppas och önskar att jag kommer klara mig igenom hela festivalen utan Tessie och Emmeli. Det kommer att kännas oerhört konstigt att inte ha dem där. Festivaler var vår grej.
En ny kille på jobbet frågade mig vad det var för tjejer som var som bakgrundsbild på min mobil. Jag kände mig ur av alla tankar som började ta fart i huvudet på mig. Vad skulle jag svara? "det är mina döda bästa vänner", "Det är Tessie och Emmeli. De har lämnat mig och kommer aldrig mer tillbaka" eller "Det är mina vänner". Jag svarade det sistnämnda Dock var jag tvungen att gå iväg och samla mig en stund efter det. Sorgen slår till när man minst anar det, och det kan vara så små saker som utlöser det. Men det är klart att jag får räkna med att folk frågar om vilka det är som jag har som bakgrundsbild, jag var inte beredd på det bara. Likaså när jag och en kollade på bilder på Tessie och Emmeli från Australien. Jag trodde verkligen att jag skulle klara det utan att bryta ihop. Det gjorde jag inte. Det ledde till att han blev nere han också. jag hatar när det händer. Vi blir vrak båda två, och då blir det att jag försöker gaska upp mig för att kunna få han på bättre tankar, även om mina är i kaotisk stämning. Men det är bra att han tänker på det, för han håller allt inom sig.
En annan sak som är fixat är att jag får bidrag från CSN under hela min vistelse i Kina. Hela 671kr / vecka. Rätt okej ändå.
Det är inte så långt kvar tills jag åker. Min jobbarkompis började prata m ed mig om att jag måste börja skriva en packlista! Shit! Hur ska man lyckas gallra ur garderoben och bara ta med sig en del? Hur gör man det? Jag har aldrig varit bra på att kompromissa. Tar gärna i lite mer än vad som är okej. Vill äta kakan och ha den kvar.
Idag blir det till att fixa visum, vaccination och gå till systemet med Eline.
En ny kille på jobbet frågade mig vad det var för tjejer som var som bakgrundsbild på min mobil. Jag kände mig ur av alla tankar som började ta fart i huvudet på mig. Vad skulle jag svara? "det är mina döda bästa vänner", "Det är Tessie och Emmeli. De har lämnat mig och kommer aldrig mer tillbaka" eller "Det är mina vänner". Jag svarade det sistnämnda Dock var jag tvungen att gå iväg och samla mig en stund efter det. Sorgen slår till när man minst anar det, och det kan vara så små saker som utlöser det. Men det är klart att jag får räkna med att folk frågar om vilka det är som jag har som bakgrundsbild, jag var inte beredd på det bara. Likaså när jag och en kollade på bilder på Tessie och Emmeli från Australien. Jag trodde verkligen att jag skulle klara det utan att bryta ihop. Det gjorde jag inte. Det ledde till att han blev nere han också. jag hatar när det händer. Vi blir vrak båda två, och då blir det att jag försöker gaska upp mig för att kunna få han på bättre tankar, även om mina är i kaotisk stämning. Men det är bra att han tänker på det, för han håller allt inom sig.
En annan sak som är fixat är att jag får bidrag från CSN under hela min vistelse i Kina. Hela 671kr / vecka. Rätt okej ändå.
Det är inte så långt kvar tills jag åker. Min jobbarkompis började prata m ed mig om att jag måste börja skriva en packlista! Shit! Hur ska man lyckas gallra ur garderoben och bara ta med sig en del? Hur gör man det? Jag har aldrig varit bra på att kompromissa. Tar gärna i lite mer än vad som är okej. Vill äta kakan och ha den kvar.
Idag blir det till att fixa visum, vaccination och gå till systemet med Eline.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar