29.

Ikväll kändes det som om jag hade 1000 saker i huvudet. Massa tankar. Men jag kan inte reda ut dem. Faktum är att jag inte riktigt vet vad jag tänker på. Det är bara sanslöst mycket. Som när man åker tåg och försöker att hinna titta på varenda sak som dker upp utanför ditt fönster men man blir bara yr av att försöka.

Ikväll var det tänkt att det skulle bli den efterlängtade 29. Men det blev för mycket, för många var för opepp, och jag orkade inte försöka peppa alla för att ha kul. Varför vill människor inte ha kul? Varför tycks människor finna sig i situationer. De blir hemmablinda. Eller som vissa människor på jobbet som verkligen dryper av bitterhet, och den smittar av sig. Men jag kämpar på med att sprida glädje och värme. Alla behöver den.

Ska det vara så att man helt plötsligt slutar att prata med varandra för att jag råkar slicka iväg lite mess. Ska det vara så svårt att prata? Är det bara jag som tycks ha det bemötandet till problem som uppstår i olika relationer? P r a t a , inte gissa, inte grubbla. PRATA. Vi hade ju kul ihop. Är det så konstigt? Det var ju bara en grej. Och det går att skratta åt. Jag skrattar. jag kan skratta åt saker och ting som kanske inte alltid går som man planerat. Gör det du också. Vem ska jag nu få all musik ifrån? Min syster 15 år? Tveksamt bra alternativ.

Jag tror jag har tappat bort min chefs halloween-bok! Jag hittar den inte! Är det någon som sett en svart halloween-bok? Liggandes i en Isola Platon-broschyr? Min CHEFS bok! Scheisse!